morgonproblem.
jag är ensam hemma nu, min mamma och pappa har lämnat mig.
det är helt okej faktiskt. även fast jag blir överdrivet sällskapssjuk hela tiden.
och rastlös som in i bomben. jag kan inte sitta stilla ibland.
gå rundor precis som om jag letar efter något eller någon.
dock hittar jag aldrig något eller någon för den delen heller.
något som inte är okej är att vår telefon här hemma titt som tätt ringer på morgonen.
alltid någon gammal gubbe eller tant som vill prata med mina föräldrar.
och det är väl självklart att dom får ringa och sånt.
men dom kan väl skippa det när jag är ensam hemma?
jag menar dom borde väl ändå fatta att jag inte är vaken 9 på morgonen.
nej fy tusan för såna.
otrevliga brukar dom vara också.
inte kan dom presentera sig inte.
och inte kan dom säga hejdå heller.
samtalen brukar låta ungefär såhär.
"hej det är elin"
"är det karin?"
"nej, elin"
"är karin hemma?"
"nej hon är inte hemma"
"nähä, när kommer hon hem då?"
"det vet jag faktiskt inte"
"nejnej, jag ringer sen då"
"ja, gör du.. *click* ...så"
jag hoppas verkligen att alla gamlingar inte är så här otrevliga! det är förhoppningsvis bara jag som haft otur.
tur att jag kan stänga av ljudet på vår telefon när det ringer.
