tolvtrettionio

Janina hade lagt upp lite fina festivalbilder på sin blogg.
Mitt i allt kom där en på mig.
Även fast jag inte kommer ihåg och även fast bilden inte är den vackraste på mig om man säger så.
Så strunar jag i det, för man är inte alltid så himla snygg på bilder.
Och jag vet ändå exakt vilken känsla jag hade i kroppen då och det känns i hela min kropp nu.

Bilden gjorde att jag längtar hem lite.
Jag längtar till sommaren.
Jag längtar efter att bo i ett skabbigt tält på ett stort fält tillsammans med tusentals människor som jag inte känner och där den ena är gladare än den andra, där musik kommer från alla håll och kanter.
För det mina vänner, det är ren och skär lycka.
De som inte upplevt det, kan inte förstå det.
Men det är såna saker som gör det värt att vänta på sommaren och värmen.